Definition av blårävens energibehov

Abstract

I början av försöket var djurens medelvikt 4,9 kg. Vid vägningen i december vägde djuren 8,9-16,9 kg. Medelvikterna redovisas gruppvis i tabell 1. Det fanns gruppvis skillnader i foderkonsumtion, exempel figur 1. Djuren uppföddes i individburar, och foderkonsumtionen är sannolikt något lägre än under praktiska omständigheter när två djur föds upp i samma bur under produktionssäsongen. Matningen av grupp 1 var problematisk eftersom man strävade efter att ge djuren obegränsade mängder foder, dvs. enligt aptit. Djuren konsumerade stora foderportioner (max 1,1 kg/dygn), men i stället kunde det gå flera dagar som de inte åt någonting alls. I grupp 2 begränsades fodermängden med ca 30 %, och djuren åt varje dag allt det foder som de serverades. Därmed förelåg ingen större skillnad mellan vikterna hos grupperna 1 och 2 i december. Skillnaden mellan foderkonsumtionen i obegränsad utfodring och i avelsdjursutfodring (grupp 1 och 4) var 33 %, och skillnaden i mängden producerad avföring var 47 % under fem försöksveckor, dvs. fyra uppsamlingsdagar i augusti-december (obs. inte under hela hösten). Av 20 rävar blev 17 brunstiga under två veckor (30.3-10.4). Rävarnas energiomsättning mättes två gånger under dräktighetstiden och en gång under laktationstiden. Valpresultatet inom grupperna var 0-5,3. De blårävshonor som utfodrades med avelsdjursutfodring (grupp 4) hade bäst valpresultat 5,3, och de honor som utfodrades med obegränsad utfodring under produktionssäsongen och som sedan bantades hade sämst valpresultat. Det förekom matstrejker under dräktighetstiden hos honorna i grupp 1. Valpresultaten och vikterna under inseminationstiden och i december anges i tabell 1. Antalet djur var litet, varför utfodringens och konditionens inverkan på valpresultatet bör testas med stora djurantal. Kalkylerna för energiomsättningen och blodprovsresultaten hjälper vid preciseringen av de kommande utfodringsrekommendationerna för blårävshonor.