Kestävän maatilatalouden työturvallisuuden, -hyvinvoinnin ja -terveyden muutostekijät ja tutkimusalan kehitystarpeet 2008-2015

Abstract

Rakennemuutos jatkuu maatilataloudessa ja maaseudulla. Siihen liittyvä työn, työmenetelmien ja teknologian muutos antaa aiheen arvioida myös työsuojelun strategiaa. Näin muuttuneessa tilanteessa työsuojelutoimilla voitaisiin edistää hyvinvointia. Tämän yhteishankkeen tavoitteena oli esittää perustellut suositukset maatilatalouden työsuojelun toteuttamiseksi tulevaisuudessa tehokkaasti ja sosiaalisesti kestävästi. Ennakoivan työsuojelustrategian laatimiseksi oli arvioitava toimialan ja sen ympäristön kehitystä sekä muutosten vaikutuksia alan työvoiman työkykyyn ja -hyvinvointiin. Tässä tutkimuksessa hyödynnettiin ennakointitutkimuksen menetelmiä. Maatilatalouden muutosta ohjaavat lähitulevaisuudessa voimakkaimmin raaka-ainehintojen ja kannattavuuskehityksen vaikea ennakoitavuus sekä rakennemuutoksen jatkuminen. Näistä seuraa muun muassa henkisen kuormituksen kasvaminen. Kuhunkin muutostekijään voidaan liittää useita maatalousyrittäjän ammattitaitoon, tuotannon ohjaukseen ja työsuojeluun linkitettäviä haasteita. Toisaalta muutoksiin liittyy myös mahdollisuuksia, jotka voivat edistää maatilatalouden imagoa valtaväestön keskuudessa ja alan suosiota tulevaisuuden ammattina. Varsinkin kasvuhakuiset maatalousyrittäjät tarvitsevat päätöksentekonsa tueksi yrityskokonaisuuden kattavaa ja toimintaympäristön huomioon ottavaa neuvontaa ja sille käyttökelpoista aineistoa tuottavaa tutkimusta. Lisäksi maatilojen ja monialaisten yritysten tietojohtamisen tukemiseen tarvitaan kehittyneitä, helppokäyttöisiä ja muuhun tuotantotekniikkaan hyvin integroituvia johtamisen apuvälineitä. Näin voidaan paremmin vastata alati kasvaviin vaatimuksiin kustannustehokkaasta työn tuottavuuden nostamisesta sekä madaltaa tietokuormituksen ja päätöksenteon aiheuttamaa henkistä painetta. Tuotantoeläinten hyvinvointia edistävät ja muutoinkin vastuullisesti ja kestävästi toimivat elintarvikeketjut voivat olla merkittävä kotimaisen tuotannon ja markkinoinnin tekijä, jolla on vaikutusta myös viljelijän työoloihin. Vastaavasti työtapaturma- ja ammattitautiriskejä vähentävät, kestävämmät tuotanto-olosuhteet ovat todennäköisesti myös kotieläinten hyvinvoinnin kannalta parempia. Muitakin myönteisiä kehityspiirteitä on nähtävissä muun muassa arvomaailmaan ja teknologiaan liittyvistä muutosvoimista. Kestävälle maatilataloudelle on elintärkeää yrityksen avainresurssien eli työvoiman - ihmisten - turvallisuuden, hyvinvoinnin sekä terveyden ylläpitäminen ja edistäminen.

The continuing, rapid structural changes in agriculture and in the rural areas and the changes associated with the work, working methods, and technology provide a background for re-evaluating the occupational safety strategy in order to advance the well-being development through the occupational safety efforts in the changed operational environment. The purpose of this joint project was to present the evidence-based recommendations for the focus areas and the procedures in implementing the occupational safety in agriculture that would be effective and socially sustainable in the future. In order to formulate the preventive occupational safety strategy, the future development and changes for the agricultural industry and its environment with the consequences to the capacity and the well-being of the work force had to be evaluated. Futurologist research methods were employed in this study. The forces that shape the development in agriculture in the near future the most are the high level of uncertainty in raw-material prices and in profitability combined with and the continuing structural changes. These result in the increased mental load. Many challenges linked to the agricultural entrepreneur's professional skills, production management, and occupational safety can be connected to any of the driving forces. On the other hand, many opportunities are connected to these driving forces that can enhance the image of agriculture among the population at large and its popularity as an occupation of the future. The review of the average values in the structural changes e.g. in the herd sizes or the acreage do not tell the whole truth about the change and its challenges. Strong segmentation of the industry has been taking place during the past decade. The absolute and relative number of the cattle and plant cultivation farms that are expanding rapidly have increased. Comparatively speaking, especially the number of small farms has decreased. Segmentation is most likely increasing in the next few years even if the structural change would not speed up from the present significantly. As the target group of the occupational safety becomes essentially more diverse, the planning and implementation of the interventions become more challenging. This study identified eight increasingly significant occupational health challenges in agriculture. The challenges listed below are not in the order of importance. The first challenge is the farms undergoing a change, and three main thrusts can be identified: The safe and controlled shutdown of the production, the safe and controlled changing and diversification, and third, the safe and controlled increasing of the production. The last two are not exclusive. Second challenge is the traffic safety because of the scattered farmland and the transportation, driving or towing of the agricultural equipment on the roadways as the proportions increase. The third challenge is the part-time/temporary workforce and the seasonal workforce, especially from abroad. The challenges related to this can also be divided into three main categories, namely professional skills, language skills and the guidance and direction of the work. The fourth challenge for the occupational safety is the increased use of equipment (e.g. moving equipment, efficient milking parlour). Related to this are noise and vibration problems, unbalanced loading, which is reflected in the musculoskeletal problems and the information overload. New production technology is the fifth challenge, because the problems with the compatibility, faults, and the usability deficiencies of the different technologies cause new dangers. The sixth challenge is the maintenance and repair work of the equipment, facilities and the production technology in general. The seventh challenge is the aging workforce and the eight rapidly growing equine economy. Particularly the growth-minded agricultural entrepreneurs need the kind of advisement and research that provides useful supporting material to help in decision-making that covers the entire scope of the operations and takes into account the current and the future operating environment. In addition, the information management for the farms and diverse operations requires management tools that are advanced, easy-to-use and well-integrating with other production technology. Thus it is possible to respond to the continually increasing demands for the increase of the cost-effective work productivity and to lower the mental load resulting from the information overload and decision-making. It is vital to the sustainable agriculture to maintain and improve the safety, well-being, and health of the key resources of the operations, the manpower - the people. The foodstuffs chains that enhance the well-being of the production animals, working responsibly and sustainably, may be a significant factor in the domestic production and marketing, which also have an effect on the farmer's working conditions. Similarly, the more sustainable production conditions that reduce the occupational accidents and illnesses are likely also better for the welfare of the domestic animals. Other positive development trends can be seen, such as the changes related to the values and the technology. It is recommended in the further research to consider the alternative developmental trends and the procedures required for the developing an optimal strategy. Thus the decisions and procedures for the targeted interventions will have increasingly more salient starting points.

Den fortsatt kraftiga strukturomvandlingen inom gårdsbruket, och på landsbygden, och de förändringar i arbete, arbetsmetoder och teknologi som följer med detta, ger skäl att också utvärdera strategierna för arbetarskyddet så att man i den förändrade situationen, med arbetsskyddsåtgärder, kan befrämja en utveckling mot en förbättrad välfärd. Målet för detta samprojekt var att presentera välgrundade rekommendationer för tyngdpunktsområden och åtgärder för att man i framtiden, på ett effektivt sätt och på socialt hållbara grunder, skulle kunde förverkliga arbetarskyddet inom jordbruket. För att kunna presentera en strategi för framtiden måste man bedöma den kommande utvecklingen inom verksamhetsområdet och dessa närområden och hur förändringarna påverkar arbetsförmågan och välmåendet hos arbetskraften i branschen. I undersökningen utnyttjades metoder från framtidsforskning. De faktorer som i den närliggande framtiden starkast kommer att styra utvecklingen inom gårdsbruket är svårförutsägbara förändringarna i lönsamhetsutvecklingen och i råvarapriser - samt en fortsatt strukturomvandling. Detta kommer bl.a. att leda till en ökad mental belastning. Ett antal utmaningar relaterade till jordbruksföretagarens yrkeskunskap, styrningen av produktionen och arbetarskyddet hör samman med dessa faktorer. Å andra sidan innebär förändringar också möjligheter som kan förbättra jordbrukets anseende bland majoritetsbefolkningen, och även branschens popularitet som ett framtida yrke. Studier av medelvärden för strukturomvandlingen, t.ex. i avseende på boskapsbesättningar eller åkerarealer, berättar inte hela sanningen om förändringarna och de utmaningar de innebär. Under det gångna årtiondet har det skett en betydande segmentering av produktionsfältet. Det absoluta och relativa antalet gårdar som kraftigt utvidgat sin verksamhet inom boskapsuppfödning eller växtodling har ökat. På motsvarande sätt har speciellt antalet småbruk minskat. Segmenteringen kommer sannolik att förstärkas under de kommande åren, även om tempot för strukturförändringen i medeltal inte avsevärt skulle öka. När målgruppen för arbetarskyddet blir allt mera varierad till sina väsentliga egenskaper blir också planeringen och verkställandet av interventioner en allt större utmaning. Utifrån denna undersökning identifierades åtta allt mera betydande utmaningar för arbetarskyddet inom lantbruket. Utmaningarna som följer är inte listade i någon form av viktighetsordning. Den första utmaningen är förändringen av jordbruken, där man kan åtskilja tre olika huvudlinjer: en säker och kontrollerad nedkörning av produktionen, ett säkert och kontrollerat byte av produktinriktning eller en breddning av verksamheten, och som tredje linje en säker och kontrollerad utvidgning av produktionen. De två sist nämnda huvudlinjerna utesluter inte varandra. Den andra utmaningen i takt med att lantbrukens byggnader blir allt mera spridda och de lantbruksmaskiner som allt oftare rörs sig, körs eller dras, på landsvägarna blir allt större är trafiksäkerheten. Den tredje utmaningen är deltids- eller tillfällig arbetskraft och säsongsanställda, speciellt från utlandet. De utmaningar som hör samman med detta kan också delas upp i tre huvudgrupper: yrkeskunskap, språkkunskap samt arbetsintroduktion och handledning. Den fjärde utmaningen för arbetarskyddet är den ökade användningen av maskiner (t.ex. mobila maskiner, effektiva mjölkstationer). Till detta hör problem med buller, vibrationer, ensidig belastning - som avspeglar sig i form av problem i stöd- och rörelseorganen - samt informationsbelastning. Ny produktionsteknik är en femte utmaning eftersom problem att passa ihop olika tekniker, olika störningar och brister i användbarhet, ger upphov till faror. Den sjätte utmaningen är service och reparation av maskiner, byggnader och produktionsteknik generellt. Den sjunde utmaningen är den åldrande arbetskraften, och den åttonde utmaningen den allt ökande hästhushållningen. Speciellt de lantbruksföretagare som vill expandera behöver rådgivning som täcker hela företagshelheten och som beaktar både den nuvarande och den kommande verksamhetsomgivningen, och forskning som producerar användbart material till grund för denna rådgivning, till stöd för sina beslut. Där utöver behövs utvecklade, lätt användbara styrhjälpmedel, som också är lätta att integrera i den övriga produktionstekniken, som stöd för jordbrukens och flerbranschföretagens kunskapsledning. På detta sätt kan man bättre svara upp mot de allt starkare kraven på kostnadseffektivt, produktivt arbete, samt minska den själsliga belastningen förorsakad av informationsbelastning och beslutsfattande. För ett hållbart gårdsbruk är det absolut väsentligt att man upprätthåller och befrämjar tryggheten, välmåendet och hälsan hos företagets viktigaste resurs, arbetskraften - människorna. Livsmedelskedjor som befrämjar boskapens välmående, och även annars fungerar ansvarfullt och på ett sätt som är hållbart, kan vara betydande aktörer för inhemsk produktion och marknadsföring och kan också påverka odlarens arbetsförhållanden. På motsvarande sätt är troligen också hållbara produktions förhållanden, som minskar riskerna för arbets- och yrkesskador, bättre med tanke på husdjurens välmående. Andra positiva utvecklingsdrag, som är följder av bl.a. förändringar i både värdegrund och teknik, kan också skönjas. I fortsatt forskning kan det rekommenderas att man granskar alternativa, framtida utvecklingsvägar, samt de åtgärder de förutsätter, för att bygga en optimal strategi. På detta sätt får man ännu mer konkreta utgångspunkter för beslut och åtgärder för hur interventionsarbetet skall riktas.