Beräkning av klimatpåverkan av växthusprodukter

Denna rapport omfattar resultaten av beräkningarna för klimatpåverkan av fem växthusprodukter i Greenhouse Carbon -forskningsprojektet. Produkterna var tomat, gurka, sallat, rosenbegonia och tulpan, totalt 16 studerade växthusanläggningar, fyra sallat-, tomat- och gurkanläggningar, två tulpananläggningar samt två blomanläggningar. På basis av beräkningarna utvecklades i projektet en kalkylator för beräkning av klimatpåverkan för växthusföretagarnas bruk. Räknaren kan fås på adressen www.kauppapuutarhaliitto.fi -> koldioxidavtryck. Utredningen av miljöeffekterna begränsades till klimatpåverkan. Av växthusgaser beaktades i beräkningen de tre viktigaste, koldioxid, metan och dikväveoxid. Utforskade aktiviteter var plantproduktion, tillverkning av kalk, gödsel och bekämpningsmedel, tillverkning och slutanvändning av krukor, användning av koldioxid, bevattning, belysning, värmegardiner och kylsystem, produktion och konsumtion av värme och el, produktion och sluthantering av växtunderlag, förpackning och transport av färdiga varor samt avfallshantering och återvinning. Handelns och konsumenternas aktiviteter samt distributionen lämnades utanför undersökningen. Det var den enda betydande delen, där studien skiljer sig från redovisningsrekommendationen för finsk livsmedels klimatpåverkan. Dessutom var tillverkning och underhåll av infrastrukturen uteslutna. Företagen till undersökningen valdes med tanke på att de skilde sig något från varandra beträffande energianvändningsprofiler och odlingstider. Det beräknades också scenarier, där det användes genomsnittliga energiförbrukningsmängder från denna studie samt olika energikällor. Från några företag erhölls också månatliga energiförbrukningsvärden, vilket gjorde det möjligt att på ett grovt sätt variera växthusproduktionens säsongsbetoningsbetydelse av produktionens klimatpåverkan. Resultaten visade att utsläppen från energiproduktionen är den i särklass största enskilda källan till utsläpp vid beräkning av växthusprodukternas klimatpåverkan. I alla studerade tomatföretag var värmeproduktionen den främsta orsaken till utsläpp av växthusgaser. Den stod för 75–96 %. Vid gurkproduktionen var elenergins andel större än vid tomatproduktionen på grund av större belysningsbehov och totalt 75 till 96 % av utsläppen beror på energiproduktionen, medan värme- och kraftproduktions andel varierar från företag till företag. I sallatproduktionen svarade energiproduktionen för 52–95 % av utsläppen och vid produktion av begonia 70–78 %. Vid tulpanproduktionen var även lökodlingens och lagringens andel signifikant. Ett annat viktigt forskningsresultat var att klimatpåverkan av finska växthusprodukter varierar kraftigt från gård till gård. Klimatpåverkan av tomatproduktionen varierade mellan pilotgårdarna mellan 1360– 3680 kg CO2-ekv/1000 kg tomater, gurkproduktionens 540–3260 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och sallatproduktionens 107–829 kg CO2-ekv/1000 stycken kruksallat. Bland blomproducenterna var spridningen också betydlig, bland tulpangårdar 1474–3776 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och i produktionen av rosenbegonia 665–772 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Användning av enbart förnybar energi resulterade utsläpp på 370 kg CO2 ekv/1000 kg tomater, 335 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och 59 kg/1000 st. kruksallat. Klimatpåverkan av tulpan vid användning av förnybar energi var med genomsnittlig energiförbrukning 1632 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och rosenbegonias 227 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Eftersom klimatpåverkan varierar kraftigt från gård till gård, är den kalkylator av klimatpåverkan, som åstadkoms i projektet mycket användbar för odlarna. 4 MTT RAPPORT 91 Årstidsrelaterade skillnader är också stora i växthusproduktion och i undersökningen observerades, att klimatpåverkan av under sommarmånaderna producerade produkter kan vara så lite som en fjärdedel av mitt i vintern producerade produkter på grund av att uppvärmnings- och belysningsbehovet under sommaren är mindre.

This report presents the results of climate impact calculations for five products produced in Finnish greenhouses: tomatoes, cucumbers, salad crops, tulips and Elatior begonias. The study employed 16 greenhouses for the investigation; two greenhouses each for the tulips and the begonias and four each for the tomatoes, cucumbers and salad crops. Based on these calculations a greenhouse gas calculator was developed for greenhouse cultivators. The calculator is available at internet in www.kauppapuutarhaliitto.fi -> hiilijalanjälki. In terms of environmental impacts this study concentrated on the climate impacts of the investigated products, and the calculations were made for the most significant greenhouse gases: carbon dioxide, methane and nitrous oxide. The following processes were included in the system boundaries: plant growing, manufacturing of lime, fertilizers and pesticides, manufacturing and disposal of pots, carbon dioxide production, irrigation, lighting, thermal curtains and cooling systems, the production and use of electricity and heat energy, distribution of products by the growers, other transportation, end-of-life and recycling. Processes excluded from the study were: distribution by other actors, retail functions, the consumer stage, and maintenance and manufacturing of infrastructure. The study used MTT’s calculation model for the climate impact of food products excluding distribution and retail processes. The greenhouses selected for the study had some variation in their energy profiles and growing seasons. In addition, scenarios were created for different energy sources by using the average figures from this study. Monthly energy consumption values were also obtained from a number of the greenhouses and these were used to assess the variations in climate impact for different seasons. According to the results of the study the use of energy is the most significant source of climate impact of greenhouse products. In the tomato farms the predominant source of greenhouse gas emissions was heat energy production, which was 75-96 % of the total emissions. With regard to cucumber growing more electricity is used than in tomato production because cucumber cultivation needs more light. In total, energy production was 75-96 % of the emissions but the proportion of heat energy and electricity varied between the greenhouses. The amount of energy used growing salad crops was 52-95 % and for begonias it was 70-78 %. In tulip production the growing and storage of the bulbs were also significant contributory factors. Another notable result of the study was that the climate impact of the products grown in Finnish greenhouses varied significantly between the specific sites. In the pilot cases the variation between the tomato cultivation was 1360-3680 kgCO2-equivelents per ton of tomatoes, for cucumber it was 540-3260 kgCO2-eq/ton of cucumbers, and for salad crops 107-829 kg CO2-eq/1000 units of salad plant. The climate impact of the product chain of tulips was 1474-3776 kgCO2-eq/1000 10-pack of tulips and for begonias 665-772 kgCO2-eq/1000 begonia pots. When only renewable energy was used the result for tomato production was 370 kgCO2-eq/t of tomatoes, 335 kgCO2-eq/ton of cucumbers and 59 kg/1000 units of salad plant. The climate impact of the tulip production chain produced by renewable energy was 1632 kg CO2-eq/1000 pieces of 10-pack of tulips and for begonias 227 kgCO2-eq/1000 pieces of begonia pots. Since the climate impact varies significantly between the greenhouse farms, the greenhouse gas calculator developed in this project will prove a very useful tool for cultivators. 6 MTT RAPPORT 91 The seasonal variation in greenhouse cultivation is also substantial and it was observed in the investigation that the climate impact of production in the summer months can be as little as one quarter of the climate impact of production in midwinter because the need for heating and lighting is significantly reduced during the summertime.