Låg protein i avelsperiodens foder hos mink/räv

Abstract

Enligt resultaten från de senare årens proteinundersökningar har produktionsperiodens proteinrekommendationer avsevärt sänkts. Proteinbehovet under produktionsperioden har definierats, men kunskaper om proteinbehovet under avelsperioden är fortfarande ringa. Forskningsresultat från inverkan av fodrets protein på minkhonans mjölkproduktionsegenskaper finns i någon mån. Avsikten med den här undersökningen var att utreda inverkan av en låg proteinhalt på viktutveckling, hälsa och valpresultat hos mink- och blårävshonor. Försöket genomfördes på MTT:s forskningsstation i Kannus 1.12.2004 - 30.7.2005. Försöksgrupper fanns i minkförsöket två och i blårävsförsöket tre. Båda minkgrupperna hade 75 gamla och 75 unga honor, tillsammans 300 minkar. I varje brårävsgrupp fanns 50 gamla och 50 unga honor, tillsammans 300 djur. Försöksfodren innehöll fisk-, broiler- och slaktbiprodukter, vetestärkelse, fiskmjöl, melassnitzel, sojaolja, cellulosa, vitaminer och mineraler. Fodren motsvarade avelsperiodens näringsämnesrekommendationer annars, förutom för proteinhaltens del. Metioninnivån i fodren med 15 % och 25 % höjdes till fodrets protein 35 % med hjälp av metionintillskott. Djuren utfodrades enligt normal farmpraxis. Djuren i alla grupper fick samma mängd foder i gram/dygn. Honornas dagliga foderkonsumtion mättes. Honorna vägdes i december, februari, mars, april, juni och juli. Djuren valdes ur till grupperna enligt genotyp så att förädlingsvärdet i alla grupper var samma. Till avel användes samma hane till alla syskon i de olika grupperna för att hanens inverkan på valpresultatet skulle i alla grupper vara samma. Antalet valpar födda av den minkhona, som under dräktighetstiden ätit foder med protein 25 %, var signifikant lägre än hos honor, som under dräktighetstiden ätit foder med protein 35 %. Valparna räknades 1 dygn efter födelsen. Medelantalet födda valpar/parad minkhona var 1,20 (protein 25 %) och 4,53 (protein 35 %). Hos blårävshonorna fick man det signifikant bästa valpresultatet (1 dygn efter födelsen; 8,2 valpar/inseminerad hona) med protein 35 % -foder. Hos ingendera djurarten hade fodrets proteinhalt någon signifikant inverkan på seminerings-/parningsdatum. Av de unga minkhonorna parades 94 % och av de gamla 93 %. Av de unga blårävshonorna seminerades 70 % och av de gamla 92 %. Minkhonorna vägde i alla utfodringsgrupper i medeltal 1,1 kg i början av parningen. Blårävshonorna vägde vid semineringstidpunkt i alla utfodringsgrupper i medeltal 8,5 kg. Proteinhalten av foder som mink- och blårävshonorna under dräktighetstiden äter har ett signifikant samband med antalet valpar som föds.