Integroitu kasvinsuojelu (IPM) ja riskienhallinta viljanviljelyssä
Alanko, Aino-Maija; Autio, Sari; Huusela-Veistola, Erja; Jalli, Heikki; Jalli, Marja; Junnila, Sanni; Markkula, Irmeli; Mäkinen, Taina; Räsänen, Kati; Tiilikkala, Kari (2013)
Alanko, Aino-Maija
Autio, Sari
Huusela-Veistola, Erja
Jalli, Heikki
Jalli, Marja
Junnila, Sanni
Markkula, Irmeli
Mäkinen, Taina
Räsänen, Kati
Tiilikkala, Kari
Julkaisusarja
MTT Raportti
Numero
107
Sivut
48 p
2013
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-487-467-0
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-487-467-0
Tiivistelmä
Suomen ilmasto on pohjoinen ja vaikka ilmasto lämpenisi ja sademäärä kasvaisi, valon määrä ei lisäänny.
Ennustettu ilmastonmuutos voi lisätä kasvinsuojeluriskejä, joiden voidaan ajatella etenevän kolmena aaltona.
Ensimmäisen aallon riskit aiheutuvat muutoksista ilmastossa ja säätekijöissä ja toisen aallon riskit
siirtymisestä ympärivuotiseen viljelyyn. Kolmannen aallon riskit ilmenevät mahdollisten uusien viljelykasvien
yleistymisen seurauksena. Sademäärän lisääntymisen myötä kasvinsuojeluaineiden huuhtoutuminen
vesistöihin saattaa lisääntyä. Maankäyttö on muuttunut siten, että karjatilat painottuvat Itä- ja Pohjois-
Suomeen ja kasvintuotantotilat Etelä- ja Länsi-Suomeen, mikä vaikeuttaa viljelykierron suunnittelua erityisesti
kasvintuotantotiloilla. Muokkausmenetelmät ovat kehittyneet ja teknologisia innovaatioita syntyy
koko ajan viljelytoimenpiteiden tueksi.
Integroidun kasvinsuojelun periaatteet voi tiivistää neljään kohtaan: ennaltaehkäise, tarkkaile, torju harkiten
ja seuraa torjunnan onnistumista. Ennakoivat kasvinsuojelutoimenpiteet, joita ovat kasvinvuorotus,
lajikevalinta, tasapainoinen lannoitus ja maan muokkaus, luovat pohjan integroidun kasvinsuojelun toteuttamiselle.
Tarvittavien kasvinsuojelutoimenpiteiden tulee perustua kasvukauden aikana tehtyyn tarkkailuun
ja seurantaan, joiden tukena voidaan käyttää olemassa olevia kasvitautien ja tuomikirvojen esiintymisriskin
ennustemalleja. Tehdyt toimenpiteet dokumentoidaan seuraavan vuoden kasvinsuojelun
suunnittelemista varten. Tarkkailu vaatii aikaa, mutta jo pellolle polvistumalla ja tarkastamalla tilanteen
ennen torjuntaa, viljelijä voi säästää kustannuksissa.
Kasvinsuojeluaineet ovat luonnolle vieraita kemikaaleja ja jokainen käsittely maksaa, joten niiden käyttöä
pyritään minimoimaan vain todetun tarpeen mukaiseksi. Oikein käytettynä kasvinsuojeluaineet ovat turvallisia.
Joskus kesän hankalista sääolosuhteista johtuen kasvustoja joudutaan käsittelemään tuulisina päivinä
ja tällaisessa tilanteessa tuulikulkeuma voi aiheuttaa riskejä muillekin kuin torjuttaville kohdeeliöille
jäämien päätyessä vesistöihin.
Kasvinsuojelu kehittyy edelleen ja IPM on sen laadullista parantamista. Ennakoivaa ja ajantasaista IPM -
tutkimusta tarvitaan neuvonnan sekä viljelijöiden tueksi. Oppimista tapahtuu koko ajan ja integroidun
kasvinsuojelun todelliset hyödyt nähdään vasta pitkällä aikavälillä. IPM -menetelmät kehittyvät käytännössä,
joten demonstraatiotiloille on tarvetta tulevaisuudessakin.
Tämä raportti on yksi julkaisuista, joita tuotetaan hankkeessa: ”Kasvinsuojeluaineiden ympäristöriskien
vähentäminen pohjoisissa oloissa” (PesticideLife, 2010-2013). Hankkeessa keskitytään viljakasveihin.
Yhdeksällä demonstraatiotilalla Etelä-Pohjanmaalla, Hämeessä ja ruotsinkielisellä Uudellamaalla kokeiltiin
jo käytössä olevien ja vielä kehitettävien IPM -menetelmien käyttökelpoisuutta yhteistyössä viljelijöiden
kanssa. Demonstraatioiden yhtenä tavoitteena oli paljastaa IPM -menetelmien hyödyt ja haitat ilmaston,
maan käytön ja teknologian muuttuessa sekä niiden suorat ja epäsuorat vaikutukset ympäristöriskeihin.
MTT:n koordinoima hanke on saanut Euroopan yhteisön LIFE -rahoitustukea ja hankkeessa ovat
mukana myös NSL ja TUKES. Kaikki PesticideLife hankkeen raportit ja tiedot julkaistaan hankkeen kotisivulla
(http://www.mtt.fi/pesticidelife). Det finska klimatet är nordligt och ljusmängden kommer inte att öka även om klimatet blir varmare och
nederbörden ökar. Den förutspådda klimatförändringen kan inverka på växtskyddsriskerna och man kan
anta att de framskrider i tre olika skeden. Riskerna i det första skedet beror på förändringar i klimatet samt
väderfaktorerna och riskerna i det andra skedet orsakas av övergång till odling året runt. Riskerna i det
tredje skedet uppenbarar sig i samband med eventuella nya odlingsväxter. Urlakningen av växtskyddsmedel
i vattendrag kan öka på grund av ökad nederbörd. Markanvändningen har förändrats så att husdjursgårdar
förekommer främst i östra och norra Finland och växtodlingsgårdar i södra och västra Finland, vilket
försvårar planeringen av växtföljden speciellt på växtodlingsgårdar. Bearbetningsmetoderna har utvecklats
och nya teknologiska innovationer som stöder odlingsåtgärderna föds hela tiden.
Principerna för integrerat växtskydd kan summeras i följande fyra punkter: förebygg, observera, överväg
bekämpningen väl samt följ upp bekämpningen. Förebyggande växtskyddsåtgärder som växtcirkulation,
sortval, balanserad gödsling och jordbearbetning utgör grunden för genomförandet av ett integrerat växtskydd.
Nödvändiga växtskyddsåtgärder skall bygga på observationer och uppföljning under växtperioden
och som stöd kan man använda befintliga prognosmodeller för växtsjukdomar och bladlöss. De utförda
åtgärderna dokumenteras för att sedan användas vid planeringen av nästa års växtskydd. Att göra observationer
tar tid men redan genom att böja sig ned och granska grödan innan bekämpningen kan odlaren spara
in på kostnaderna.
Växtskyddsmedlen är kemikalier som är främmande för naturen och varje behandling är en kostnad för
odlaren. Därför försöker man minimera användningen enligt det konstaterade behovet. Rätt använda är
växtskyddsmedlen säkra, men ibland kan till exempel eventuell vindavdrift orsaka risker för andra organismer
än de som man bekämpar då rester kan hamna i vattendrag.
Växtskyddet utvecklas kontinuerligt och genom IPM utvecklar man kvaliteten på växtskyddet. Förebyggande
och aktuell IPM-forskning behövs som stöd till rådgivningen och odlarna. Den egentliga nyttan av
ett integrerat växtskydd ser man först på längre sikt, men man lär sig ständigt nya saker. IPM-metoderna
utvecklas i praktiken och därför finns det även i framtiden ett behov av demonstrationsgårdar.
Denna rapport är en av de publikationer som ges ut inom projektet ”Minskning av växtskyddsmedlens
miljöpåverkan i nordiska förhållanden” (PesticideLife 2010-2013). Projektet fokuserar på spannmål. I
samarbete med odlare på nio demonstrationsgårdar i södra Österbotten, Tavastland och svenskspråkiga
Nyland har man provat och utvärderat användningen av både befintliga IPM-metoder och IPM-metoder
under utveckling. Ett av målen för dessa demonstrationer är att lyfta fram IPM-metodernas för- och nackdelar
gällande förändringar i klimatet, jordanvändningen och teknologin, samt de direkta och indirekta
effekterna på miljöriskerna.
Projektet som koordineras av MTT har fått bidrag från EU:s finasieringsprogram LIFE+. NSL och
TUKES medverkar i projektet. Samtliga rapporter från PesticideLife projektet och övriga uppgifter publiceras
på projektets hemsidor (http://www.mtt.fi/pesticidelife ). Finland is situated in the North and day length is much shorter in autumn and winter than in the summer.
Even though the climate is likely to get warmer and precipitation is likely to increase, the amount of light
will remain the same and therefore the breeding of new plant cultivars adapted to the Northern conditions
necessary. The predicted climate change may have an effect on plant protection and risks can be seen to
proceed in three steps. The first step is the changes in the climate and in weather conditions; in the second
step risks are associated with switching to year-round production. The third step of risks is followed by
possible new crop species. Run-off of plant protection products to water bodies might increase with increasing
precipitation. In Finland, plant production farms are situated in the South and West and livestock
farms in East and North. This complicates the planning of crop rotation especially in plant production
farms. Tillage methods have been developed and new technological innovations arise all the time to support
cultivation methods.
Briefly, the principles of integrated plant protection are the following: preventative control, follow-up of
pests, justified pest control, and follow-up of control efficacy. Proactive plant protection methods like
crop rotation, cultivar selection, balanced nutrition and tillage are the basis of successful integrated pest
management. Required plant protection actions should be based on observations and monitoring during
the growing season. Current control thresholds and forecast models can be used to support decision making.
Completed plant protection actions and their efficacy should be documented to help the planning of
following year’s plant protection. Careful monitoring is time consuming but even with quick look at the
growth, some of the expenses could be saved.
Plant protection products are man-made chemicals and their applications are costly. Therefore attempts
are made to minimise their usage only to justified need. Plant protection products are safe to use if the
recommendations are followed correctly. Sometimes applications cannot be made in optimal conditions
and plant protection products might end up in water bodies as a result of wind drift, for example, causing
risks to non-target organisms and residues in water systems.
Plant protection is developing over time and IPM is its qualitative improvement. Proactive and up-to-date
IPM research is needed to support advisors and farmers. A learning process is ongoing and the real benefits
of IPM can be seen after a longer period of time. IPM methods are developing in practice and therefore
demonstration farms are needed in the future.
This report is one of the publications produced as part of the project “Reducing environmental risks in use
of plant protection products in Northern Europe” (PesticideLife, 2010 - 2013). The aim of the report is to
open the background of integrated pest management (IPM). Cereals were the focus of the demonstrations
carried out in nine farms located in three areas around Finland. Different IPM methods were tested and
the experiences were discussed with the farmers. The aim of the demonstrations was to reveal the benefits
and weaknesses of different IPM methods and their dependency on climate change, land use and technological
development, and their effect on environmental risk. PesticideLife project is co-funded by EU
LIFE+ programme, coordinated by MTT (Agrifood Research Finland) and other partners are Tukes and
NSL. All the reports published by PesticideLife can be found on the project website
(http://www.mtt.fi/pesticidelife/en).
Ennustettu ilmastonmuutos voi lisätä kasvinsuojeluriskejä, joiden voidaan ajatella etenevän kolmena aaltona.
Ensimmäisen aallon riskit aiheutuvat muutoksista ilmastossa ja säätekijöissä ja toisen aallon riskit
siirtymisestä ympärivuotiseen viljelyyn. Kolmannen aallon riskit ilmenevät mahdollisten uusien viljelykasvien
yleistymisen seurauksena. Sademäärän lisääntymisen myötä kasvinsuojeluaineiden huuhtoutuminen
vesistöihin saattaa lisääntyä. Maankäyttö on muuttunut siten, että karjatilat painottuvat Itä- ja Pohjois-
Suomeen ja kasvintuotantotilat Etelä- ja Länsi-Suomeen, mikä vaikeuttaa viljelykierron suunnittelua erityisesti
kasvintuotantotiloilla. Muokkausmenetelmät ovat kehittyneet ja teknologisia innovaatioita syntyy
koko ajan viljelytoimenpiteiden tueksi.
Integroidun kasvinsuojelun periaatteet voi tiivistää neljään kohtaan: ennaltaehkäise, tarkkaile, torju harkiten
ja seuraa torjunnan onnistumista. Ennakoivat kasvinsuojelutoimenpiteet, joita ovat kasvinvuorotus,
lajikevalinta, tasapainoinen lannoitus ja maan muokkaus, luovat pohjan integroidun kasvinsuojelun toteuttamiselle.
Tarvittavien kasvinsuojelutoimenpiteiden tulee perustua kasvukauden aikana tehtyyn tarkkailuun
ja seurantaan, joiden tukena voidaan käyttää olemassa olevia kasvitautien ja tuomikirvojen esiintymisriskin
ennustemalleja. Tehdyt toimenpiteet dokumentoidaan seuraavan vuoden kasvinsuojelun
suunnittelemista varten. Tarkkailu vaatii aikaa, mutta jo pellolle polvistumalla ja tarkastamalla tilanteen
ennen torjuntaa, viljelijä voi säästää kustannuksissa.
Kasvinsuojeluaineet ovat luonnolle vieraita kemikaaleja ja jokainen käsittely maksaa, joten niiden käyttöä
pyritään minimoimaan vain todetun tarpeen mukaiseksi. Oikein käytettynä kasvinsuojeluaineet ovat turvallisia.
Joskus kesän hankalista sääolosuhteista johtuen kasvustoja joudutaan käsittelemään tuulisina päivinä
ja tällaisessa tilanteessa tuulikulkeuma voi aiheuttaa riskejä muillekin kuin torjuttaville kohdeeliöille
jäämien päätyessä vesistöihin.
Kasvinsuojelu kehittyy edelleen ja IPM on sen laadullista parantamista. Ennakoivaa ja ajantasaista IPM -
tutkimusta tarvitaan neuvonnan sekä viljelijöiden tueksi. Oppimista tapahtuu koko ajan ja integroidun
kasvinsuojelun todelliset hyödyt nähdään vasta pitkällä aikavälillä. IPM -menetelmät kehittyvät käytännössä,
joten demonstraatiotiloille on tarvetta tulevaisuudessakin.
Tämä raportti on yksi julkaisuista, joita tuotetaan hankkeessa: ”Kasvinsuojeluaineiden ympäristöriskien
vähentäminen pohjoisissa oloissa” (PesticideLife, 2010-2013). Hankkeessa keskitytään viljakasveihin.
Yhdeksällä demonstraatiotilalla Etelä-Pohjanmaalla, Hämeessä ja ruotsinkielisellä Uudellamaalla kokeiltiin
jo käytössä olevien ja vielä kehitettävien IPM -menetelmien käyttökelpoisuutta yhteistyössä viljelijöiden
kanssa. Demonstraatioiden yhtenä tavoitteena oli paljastaa IPM -menetelmien hyödyt ja haitat ilmaston,
maan käytön ja teknologian muuttuessa sekä niiden suorat ja epäsuorat vaikutukset ympäristöriskeihin.
MTT:n koordinoima hanke on saanut Euroopan yhteisön LIFE -rahoitustukea ja hankkeessa ovat
mukana myös NSL ja TUKES. Kaikki PesticideLife hankkeen raportit ja tiedot julkaistaan hankkeen kotisivulla
(http://www.mtt.fi/pesticidelife).
nederbörden ökar. Den förutspådda klimatförändringen kan inverka på växtskyddsriskerna och man kan
anta att de framskrider i tre olika skeden. Riskerna i det första skedet beror på förändringar i klimatet samt
väderfaktorerna och riskerna i det andra skedet orsakas av övergång till odling året runt. Riskerna i det
tredje skedet uppenbarar sig i samband med eventuella nya odlingsväxter. Urlakningen av växtskyddsmedel
i vattendrag kan öka på grund av ökad nederbörd. Markanvändningen har förändrats så att husdjursgårdar
förekommer främst i östra och norra Finland och växtodlingsgårdar i södra och västra Finland, vilket
försvårar planeringen av växtföljden speciellt på växtodlingsgårdar. Bearbetningsmetoderna har utvecklats
och nya teknologiska innovationer som stöder odlingsåtgärderna föds hela tiden.
Principerna för integrerat växtskydd kan summeras i följande fyra punkter: förebygg, observera, överväg
bekämpningen väl samt följ upp bekämpningen. Förebyggande växtskyddsåtgärder som växtcirkulation,
sortval, balanserad gödsling och jordbearbetning utgör grunden för genomförandet av ett integrerat växtskydd.
Nödvändiga växtskyddsåtgärder skall bygga på observationer och uppföljning under växtperioden
och som stöd kan man använda befintliga prognosmodeller för växtsjukdomar och bladlöss. De utförda
åtgärderna dokumenteras för att sedan användas vid planeringen av nästa års växtskydd. Att göra observationer
tar tid men redan genom att böja sig ned och granska grödan innan bekämpningen kan odlaren spara
in på kostnaderna.
Växtskyddsmedlen är kemikalier som är främmande för naturen och varje behandling är en kostnad för
odlaren. Därför försöker man minimera användningen enligt det konstaterade behovet. Rätt använda är
växtskyddsmedlen säkra, men ibland kan till exempel eventuell vindavdrift orsaka risker för andra organismer
än de som man bekämpar då rester kan hamna i vattendrag.
Växtskyddet utvecklas kontinuerligt och genom IPM utvecklar man kvaliteten på växtskyddet. Förebyggande
och aktuell IPM-forskning behövs som stöd till rådgivningen och odlarna. Den egentliga nyttan av
ett integrerat växtskydd ser man först på längre sikt, men man lär sig ständigt nya saker. IPM-metoderna
utvecklas i praktiken och därför finns det även i framtiden ett behov av demonstrationsgårdar.
Denna rapport är en av de publikationer som ges ut inom projektet ”Minskning av växtskyddsmedlens
miljöpåverkan i nordiska förhållanden” (PesticideLife 2010-2013). Projektet fokuserar på spannmål. I
samarbete med odlare på nio demonstrationsgårdar i södra Österbotten, Tavastland och svenskspråkiga
Nyland har man provat och utvärderat användningen av både befintliga IPM-metoder och IPM-metoder
under utveckling. Ett av målen för dessa demonstrationer är att lyfta fram IPM-metodernas för- och nackdelar
gällande förändringar i klimatet, jordanvändningen och teknologin, samt de direkta och indirekta
effekterna på miljöriskerna.
Projektet som koordineras av MTT har fått bidrag från EU:s finasieringsprogram LIFE+. NSL och
TUKES medverkar i projektet. Samtliga rapporter från PesticideLife projektet och övriga uppgifter publiceras
på projektets hemsidor (http://www.mtt.fi/pesticidelife ).
Even though the climate is likely to get warmer and precipitation is likely to increase, the amount of light
will remain the same and therefore the breeding of new plant cultivars adapted to the Northern conditions
necessary. The predicted climate change may have an effect on plant protection and risks can be seen to
proceed in three steps. The first step is the changes in the climate and in weather conditions; in the second
step risks are associated with switching to year-round production. The third step of risks is followed by
possible new crop species. Run-off of plant protection products to water bodies might increase with increasing
precipitation. In Finland, plant production farms are situated in the South and West and livestock
farms in East and North. This complicates the planning of crop rotation especially in plant production
farms. Tillage methods have been developed and new technological innovations arise all the time to support
cultivation methods.
Briefly, the principles of integrated plant protection are the following: preventative control, follow-up of
pests, justified pest control, and follow-up of control efficacy. Proactive plant protection methods like
crop rotation, cultivar selection, balanced nutrition and tillage are the basis of successful integrated pest
management. Required plant protection actions should be based on observations and monitoring during
the growing season. Current control thresholds and forecast models can be used to support decision making.
Completed plant protection actions and their efficacy should be documented to help the planning of
following year’s plant protection. Careful monitoring is time consuming but even with quick look at the
growth, some of the expenses could be saved.
Plant protection products are man-made chemicals and their applications are costly. Therefore attempts
are made to minimise their usage only to justified need. Plant protection products are safe to use if the
recommendations are followed correctly. Sometimes applications cannot be made in optimal conditions
and plant protection products might end up in water bodies as a result of wind drift, for example, causing
risks to non-target organisms and residues in water systems.
Plant protection is developing over time and IPM is its qualitative improvement. Proactive and up-to-date
IPM research is needed to support advisors and farmers. A learning process is ongoing and the real benefits
of IPM can be seen after a longer period of time. IPM methods are developing in practice and therefore
demonstration farms are needed in the future.
This report is one of the publications produced as part of the project “Reducing environmental risks in use
of plant protection products in Northern Europe” (PesticideLife, 2010 - 2013). The aim of the report is to
open the background of integrated pest management (IPM). Cereals were the focus of the demonstrations
carried out in nine farms located in three areas around Finland. Different IPM methods were tested and
the experiences were discussed with the farmers. The aim of the demonstrations was to reveal the benefits
and weaknesses of different IPM methods and their dependency on climate change, land use and technological
development, and their effect on environmental risk. PesticideLife project is co-funded by EU
LIFE+ programme, coordinated by MTT (Agrifood Research Finland) and other partners are Tukes and
NSL. All the reports published by PesticideLife can be found on the project website
(http://www.mtt.fi/pesticidelife/en).
Collections
- MTT Raportti [186]