Beräkning av klimatpåverkan av växthusprodukter
Yrjänäinen, Heli; Silvenius, Frans; Kaukoranta, Timo; Näkkilä, Juha; Särkkä, Liisa; Tuhkanen, Eeva-Maria (2013)
Yrjänäinen, Heli
Silvenius, Frans
Kaukoranta, Timo
Näkkilä, Juha
Särkkä, Liisa
Tuhkanen, Eeva-Maria
Julkaisusarja
MTT Rapport
Numero
91
Sivut
41 p
Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus
2013
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-487-446-5
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-487-446-5
Tiivistelmä
Denna rapport omfattar resultaten av beräkningarna för klimatpåverkan av fem växthusprodukter i
Greenhouse Carbon -forskningsprojektet. Produkterna var tomat, gurka, sallat, rosenbegonia och tulpan,
totalt 16 studerade växthusanläggningar, fyra sallat-, tomat- och gurkanläggningar, två
tulpananläggningar samt två blomanläggningar. På basis av beräkningarna utvecklades i projektet en
kalkylator för beräkning av klimatpåverkan för växthusföretagarnas bruk. Räknaren kan fås på adressen
www.kauppapuutarhaliitto.fi -> koldioxidavtryck.
Utredningen av miljöeffekterna begränsades till klimatpåverkan. Av växthusgaser beaktades i
beräkningen de tre viktigaste, koldioxid, metan och dikväveoxid. Utforskade aktiviteter var
plantproduktion, tillverkning av kalk, gödsel och bekämpningsmedel, tillverkning och slutanvändning av
krukor, användning av koldioxid, bevattning, belysning, värmegardiner och kylsystem, produktion och
konsumtion av värme och el, produktion och sluthantering av växtunderlag, förpackning och transport av
färdiga varor samt avfallshantering och återvinning. Handelns och konsumenternas aktiviteter samt
distributionen lämnades utanför undersökningen. Det var den enda betydande delen, där studien skiljer sig
från redovisningsrekommendationen för finsk livsmedels klimatpåverkan. Dessutom var tillverkning och
underhåll av infrastrukturen uteslutna.
Företagen till undersökningen valdes med tanke på att de skilde sig något från varandra beträffande
energianvändningsprofiler och odlingstider. Det beräknades också scenarier, där det användes
genomsnittliga energiförbrukningsmängder från denna studie samt olika energikällor. Från några företag
erhölls också månatliga energiförbrukningsvärden, vilket gjorde det möjligt att på ett grovt sätt variera
växthusproduktionens säsongsbetoningsbetydelse av produktionens klimatpåverkan.
Resultaten visade att utsläppen från energiproduktionen är den i särklass största enskilda källan till
utsläpp vid beräkning av växthusprodukternas klimatpåverkan. I alla studerade tomatföretag var
värmeproduktionen den främsta orsaken till utsläpp av växthusgaser. Den stod för 75–96 %. Vid
gurkproduktionen var elenergins andel större än vid tomatproduktionen på grund av större
belysningsbehov och totalt 75 till 96 % av utsläppen beror på energiproduktionen, medan värme- och
kraftproduktions andel varierar från företag till företag. I sallatproduktionen svarade energiproduktionen
för 52–95 % av utsläppen och vid produktion av begonia 70–78 %. Vid tulpanproduktionen var även
lökodlingens och lagringens andel signifikant.
Ett annat viktigt forskningsresultat var att klimatpåverkan av finska växthusprodukter varierar kraftigt
från gård till gård. Klimatpåverkan av tomatproduktionen varierade mellan pilotgårdarna mellan 1360–
3680 kg CO2-ekv/1000 kg tomater, gurkproduktionens 540–3260 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och
sallatproduktionens 107–829 kg CO2-ekv/1000 stycken kruksallat. Bland blomproducenterna var
spridningen också betydlig, bland tulpangårdar 1474–3776 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och
i produktionen av rosenbegonia 665–772 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Användning av enbart
förnybar energi resulterade utsläpp på 370 kg CO2 ekv/1000 kg tomater, 335 kg CO2-ekv/1000 kg gurka
och 59 kg/1000 st. kruksallat. Klimatpåverkan av tulpan vid användning av förnybar energi var med
genomsnittlig energiförbrukning 1632 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och rosenbegonias 227
kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Eftersom klimatpåverkan varierar kraftigt från gård till gård, är den
kalkylator av klimatpåverkan, som åstadkoms i projektet mycket användbar för odlarna.
4 MTT RAPPORT 91
Årstidsrelaterade skillnader är också stora i växthusproduktion och i undersökningen observerades, att
klimatpåverkan av under sommarmånaderna producerade produkter kan vara så lite som en fjärdedel av
mitt i vintern producerade produkter på grund av att uppvärmnings- och belysningsbehovet under
sommaren är mindre. This report presents the results of climate impact calculations for five products produced in Finnish
greenhouses: tomatoes, cucumbers, salad crops, tulips and Elatior begonias. The study employed 16
greenhouses for the investigation; two greenhouses each for the tulips and the begonias and four each for
the tomatoes, cucumbers and salad crops. Based on these calculations a greenhouse gas calculator was
developed for greenhouse cultivators. The calculator is available at internet in
www.kauppapuutarhaliitto.fi -> hiilijalanjälki.
In terms of environmental impacts this study concentrated on the climate impacts of the investigated
products, and the calculations were made for the most significant greenhouse gases: carbon dioxide,
methane and nitrous oxide. The following processes were included in the system boundaries: plant
growing, manufacturing of lime, fertilizers and pesticides, manufacturing and disposal of pots, carbon
dioxide production, irrigation, lighting, thermal curtains and cooling systems, the production and use of
electricity and heat energy, distribution of products by the growers, other transportation, end-of-life and
recycling. Processes excluded from the study were: distribution by other actors, retail functions, the
consumer stage, and maintenance and manufacturing of infrastructure. The study used MTT’s calculation
model for the climate impact of food products excluding distribution and retail processes.
The greenhouses selected for the study had some variation in their energy profiles and growing seasons.
In addition, scenarios were created for different energy sources by using the average figures from this
study. Monthly energy consumption values were also obtained from a number of the greenhouses and
these were used to assess the variations in climate impact for different seasons.
According to the results of the study the use of energy is the most significant source of climate impact of
greenhouse products. In the tomato farms the predominant source of greenhouse gas emissions was heat
energy production, which was 75-96 % of the total emissions. With regard to cucumber growing more
electricity is used than in tomato production because cucumber cultivation needs more light. In total,
energy production was 75-96 % of the emissions but the proportion of heat energy and electricity varied
between the greenhouses. The amount of energy used growing salad crops was 52-95 % and for begonias
it was 70-78 %. In tulip production the growing and storage of the bulbs were also significant
contributory factors.
Another notable result of the study was that the climate impact of the products grown in Finnish
greenhouses varied significantly between the specific sites. In the pilot cases the variation between the
tomato cultivation was 1360-3680 kgCO2-equivelents per ton of tomatoes, for cucumber it was 540-3260
kgCO2-eq/ton of cucumbers, and for salad crops 107-829 kg CO2-eq/1000 units of salad plant. The
climate impact of the product chain of tulips was 1474-3776 kgCO2-eq/1000 10-pack of tulips and for
begonias 665-772 kgCO2-eq/1000 begonia pots. When only renewable energy was used the result for
tomato production was 370 kgCO2-eq/t of tomatoes, 335 kgCO2-eq/ton of cucumbers and 59 kg/1000
units of salad plant. The climate impact of the tulip production chain produced by renewable energy was
1632 kg CO2-eq/1000 pieces of 10-pack of tulips and for begonias 227 kgCO2-eq/1000 pieces of begonia
pots. Since the climate impact varies significantly between the greenhouse farms, the greenhouse gas
calculator developed in this project will prove a very useful tool for cultivators.
6 MTT RAPPORT 91
The seasonal variation in greenhouse cultivation is also substantial and it was observed in the
investigation that the climate impact of production in the summer months can be as little as one quarter of
the climate impact of production in midwinter because the need for heating and lighting is significantly
reduced during the summertime.
Greenhouse Carbon -forskningsprojektet. Produkterna var tomat, gurka, sallat, rosenbegonia och tulpan,
totalt 16 studerade växthusanläggningar, fyra sallat-, tomat- och gurkanläggningar, två
tulpananläggningar samt två blomanläggningar. På basis av beräkningarna utvecklades i projektet en
kalkylator för beräkning av klimatpåverkan för växthusföretagarnas bruk. Räknaren kan fås på adressen
www.kauppapuutarhaliitto.fi -> koldioxidavtryck.
Utredningen av miljöeffekterna begränsades till klimatpåverkan. Av växthusgaser beaktades i
beräkningen de tre viktigaste, koldioxid, metan och dikväveoxid. Utforskade aktiviteter var
plantproduktion, tillverkning av kalk, gödsel och bekämpningsmedel, tillverkning och slutanvändning av
krukor, användning av koldioxid, bevattning, belysning, värmegardiner och kylsystem, produktion och
konsumtion av värme och el, produktion och sluthantering av växtunderlag, förpackning och transport av
färdiga varor samt avfallshantering och återvinning. Handelns och konsumenternas aktiviteter samt
distributionen lämnades utanför undersökningen. Det var den enda betydande delen, där studien skiljer sig
från redovisningsrekommendationen för finsk livsmedels klimatpåverkan. Dessutom var tillverkning och
underhåll av infrastrukturen uteslutna.
Företagen till undersökningen valdes med tanke på att de skilde sig något från varandra beträffande
energianvändningsprofiler och odlingstider. Det beräknades också scenarier, där det användes
genomsnittliga energiförbrukningsmängder från denna studie samt olika energikällor. Från några företag
erhölls också månatliga energiförbrukningsvärden, vilket gjorde det möjligt att på ett grovt sätt variera
växthusproduktionens säsongsbetoningsbetydelse av produktionens klimatpåverkan.
Resultaten visade att utsläppen från energiproduktionen är den i särklass största enskilda källan till
utsläpp vid beräkning av växthusprodukternas klimatpåverkan. I alla studerade tomatföretag var
värmeproduktionen den främsta orsaken till utsläpp av växthusgaser. Den stod för 75–96 %. Vid
gurkproduktionen var elenergins andel större än vid tomatproduktionen på grund av större
belysningsbehov och totalt 75 till 96 % av utsläppen beror på energiproduktionen, medan värme- och
kraftproduktions andel varierar från företag till företag. I sallatproduktionen svarade energiproduktionen
för 52–95 % av utsläppen och vid produktion av begonia 70–78 %. Vid tulpanproduktionen var även
lökodlingens och lagringens andel signifikant.
Ett annat viktigt forskningsresultat var att klimatpåverkan av finska växthusprodukter varierar kraftigt
från gård till gård. Klimatpåverkan av tomatproduktionen varierade mellan pilotgårdarna mellan 1360–
3680 kg CO2-ekv/1000 kg tomater, gurkproduktionens 540–3260 kg CO2-ekv/1000 kg gurka och
sallatproduktionens 107–829 kg CO2-ekv/1000 stycken kruksallat. Bland blomproducenterna var
spridningen också betydlig, bland tulpangårdar 1474–3776 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och
i produktionen av rosenbegonia 665–772 kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Användning av enbart
förnybar energi resulterade utsläpp på 370 kg CO2 ekv/1000 kg tomater, 335 kg CO2-ekv/1000 kg gurka
och 59 kg/1000 st. kruksallat. Klimatpåverkan av tulpan vid användning av förnybar energi var med
genomsnittlig energiförbrukning 1632 kg CO2 ekv/1000 knippar med 10 tulpaner och rosenbegonias 227
kg CO2-ekv/1000 krukor begonia. Eftersom klimatpåverkan varierar kraftigt från gård till gård, är den
kalkylator av klimatpåverkan, som åstadkoms i projektet mycket användbar för odlarna.
4 MTT RAPPORT 91
Årstidsrelaterade skillnader är också stora i växthusproduktion och i undersökningen observerades, att
klimatpåverkan av under sommarmånaderna producerade produkter kan vara så lite som en fjärdedel av
mitt i vintern producerade produkter på grund av att uppvärmnings- och belysningsbehovet under
sommaren är mindre.
greenhouses: tomatoes, cucumbers, salad crops, tulips and Elatior begonias. The study employed 16
greenhouses for the investigation; two greenhouses each for the tulips and the begonias and four each for
the tomatoes, cucumbers and salad crops. Based on these calculations a greenhouse gas calculator was
developed for greenhouse cultivators. The calculator is available at internet in
www.kauppapuutarhaliitto.fi -> hiilijalanjälki.
In terms of environmental impacts this study concentrated on the climate impacts of the investigated
products, and the calculations were made for the most significant greenhouse gases: carbon dioxide,
methane and nitrous oxide. The following processes were included in the system boundaries: plant
growing, manufacturing of lime, fertilizers and pesticides, manufacturing and disposal of pots, carbon
dioxide production, irrigation, lighting, thermal curtains and cooling systems, the production and use of
electricity and heat energy, distribution of products by the growers, other transportation, end-of-life and
recycling. Processes excluded from the study were: distribution by other actors, retail functions, the
consumer stage, and maintenance and manufacturing of infrastructure. The study used MTT’s calculation
model for the climate impact of food products excluding distribution and retail processes.
The greenhouses selected for the study had some variation in their energy profiles and growing seasons.
In addition, scenarios were created for different energy sources by using the average figures from this
study. Monthly energy consumption values were also obtained from a number of the greenhouses and
these were used to assess the variations in climate impact for different seasons.
According to the results of the study the use of energy is the most significant source of climate impact of
greenhouse products. In the tomato farms the predominant source of greenhouse gas emissions was heat
energy production, which was 75-96 % of the total emissions. With regard to cucumber growing more
electricity is used than in tomato production because cucumber cultivation needs more light. In total,
energy production was 75-96 % of the emissions but the proportion of heat energy and electricity varied
between the greenhouses. The amount of energy used growing salad crops was 52-95 % and for begonias
it was 70-78 %. In tulip production the growing and storage of the bulbs were also significant
contributory factors.
Another notable result of the study was that the climate impact of the products grown in Finnish
greenhouses varied significantly between the specific sites. In the pilot cases the variation between the
tomato cultivation was 1360-3680 kgCO2-equivelents per ton of tomatoes, for cucumber it was 540-3260
kgCO2-eq/ton of cucumbers, and for salad crops 107-829 kg CO2-eq/1000 units of salad plant. The
climate impact of the product chain of tulips was 1474-3776 kgCO2-eq/1000 10-pack of tulips and for
begonias 665-772 kgCO2-eq/1000 begonia pots. When only renewable energy was used the result for
tomato production was 370 kgCO2-eq/t of tomatoes, 335 kgCO2-eq/ton of cucumbers and 59 kg/1000
units of salad plant. The climate impact of the tulip production chain produced by renewable energy was
1632 kg CO2-eq/1000 pieces of 10-pack of tulips and for begonias 227 kgCO2-eq/1000 pieces of begonia
pots. Since the climate impact varies significantly between the greenhouse farms, the greenhouse gas
calculator developed in this project will prove a very useful tool for cultivators.
6 MTT RAPPORT 91
The seasonal variation in greenhouse cultivation is also substantial and it was observed in the
investigation that the climate impact of production in the summer months can be as little as one quarter of
the climate impact of production in midwinter because the need for heating and lighting is significantly
reduced during the summertime.
Collections
- MTT Raportti [186]