Effekten av fett- och energihalt i blårävsfoder på ekonomiska produktionsegenskaper och hälsa

Abstract

Vid observationen av djurens allmänna hälsotillstånd kunde man upptäcka en tendens till lätt diarré. I samband med graderingen konstaterades urinvägsinfektion hos rätt många djur. Enligt fotbedömningarna har djuren i början av försöket tämligen dåliga framben och fothälsan försämrades allteftersom försöket fortgick. Utfodringsnivån påverkade fothälsan. Bland djuren som fått en begränsad utfodring var resultatet av fotbedömningen bättre än bland djuren med fri utfodring. Djurens genomsnittliga vikt och konditionsklass i grupperna var störst då utfodringen var obegränsad och lägst då utfodringen var begränsad. Fetthalten i fodret påverkade inte genomsnittsvikterna eller konditionsklasserna. Om utfodringen inte begränsades, var genomsnittsvikten alltså densamma oavsett om djuren hade utfodrats med foder med högt energiinnehåll eller med foder med ett energiinnehåll som motsvarade rekommendationerna. Detsamma gällde för begränsad utfodring: genomsnittsvikterna var desamma oavsett om fodrets fetthalt var hög eller om fetthalten motsvarade rekommendationerna. En jämförelse mellan grupperna vad gäller uppgifterna om foderkonsumtion har ännu inte gjorts. Vid graderingen av avelsdjur hade fetthalten betydelse för täckning, allmän bedömning och ögonhälsa. Om fodret hade en fetthalt, dvs. ett energiinnehåll, som motsvarade rekommendationerna, var täckningen och den allmänna bedömningen bättre. Utfodringsintensiteten hade betydelse för alla faktorer som bedömdes, utom för ögonhälsan. Med en obegränsad utfodring var ifrågavarande egenskaper bättre än vid en begränsad utfodring. Turkistuottajat Oyj:s bedömning av råa skinn visade att fetthalten inte påverkar skinnets vikt, färg, storlek, massa, allmänna intryck eller kvalitetsklass. Täckningen var bättre vid utfodring med foder med en energihalt som motsvarade rekommendationerna än om fodret hade en hög fetthalt. Utfodringsintensiteten påverkade de granskade egenskaperna på så sätt, att egenskaperna i grupperna där utfodringen var obegränsad var bättre. Med obegränsad utfodring producerades skinn i storleksklass 50, i gruppen där utfodringen var begränsad var skinnens storlek 40. En jämförelse mellan hanar och honor visade att hanarnas skinn var större och av bättre kvalitet än honornas skinn. De slutliga resultaten fås då de råa skinnen har auktionerats och då uppgifter om de bedömda egenskaperna samt skinnpriserna är tillgängliga. Då uppgifterna har erhållits kan man göra ekonomiska beräkningar och bedöma om det är kostnadseffektivt att utfodra med foder med en hög energihalt eller med foder med en energihalt som motsvarar rekommendationerna. Också den eventuella ekonomiska betydelsen av en begränsad utfodring kan beräknas.