Energirävar i Danmark - definiering av blårävens energibehov
Koskinen, Nita; Tauson, Anne-Helene; Lassen, Tor Mikael; Rouvinen-Watt, Kirsti; Rekilä, Teppo (2008)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu Jukuriin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin/julkaisuun.
Koskinen, Nita
Tauson, Anne-Helene
Lassen, Tor Mikael
Rouvinen-Watt, Kirsti
Rekilä, Teppo
Sivut
[3 p.]
2008
Tiivistelmä
Foderåtgångens reglering och energiomsättningens jämviktsläge utgör en mycket komplicerad process, som man inte fullständigt känner till hos någon djurart, speciellt inte hos blåräv. Energitillgång, kroppskondition och reproduktionsfunktioner är starkt förknippade med varandra (Blache et al. 2003). De blårävshonor, som redan från avvänjning valts till avel samt haft begränsad utfodring under uppfödningstiden, har ett bättre valpresultat än de blårävshonor, som haft fri utfodring under uppfödningstiden (Koskinen et al., 2006, 2007). Likadana resultat visar också andra djurarter som har årstidsrytm: Tauson & Aldén (1984) bevisade att de minkhonor, som valdes till avel i augusti/september (begränsad utfodring till december) hade ett betydligt högt reproduktionsresultat jämfört med de minkhonor, som hade fri utfodring (fri utfodring fram till slutet av december, kraftig utfodringsbegränsning fram till parningstiden). Hela materialet påvisar att sämsta valpresultatet hade sådana honor, som hade magrat mest mellan december och mars. Tvärtom hade sådana minkhonor det bästa valpresultatet, vars vikt till och med hade ökat en aning under samma tid. Senare har man bevisat att utfodringens manipulering har stor inverkan på minkens valpresultat (Tauson, 1993). Man kan anta att rätt uppfödningsintensitet och energitillförsel före inseminering har potential att förbättra blårävshonornas valpresultat. För att utveckla utfodringsstrategier, som garanterar tillräcklig tillväxtkapacitet för nutidens blårävsstam och samtidigt stöder reproduktionskapaciteten, behöver vi mer information om blårävens energibehov under tillväxt- och reproduktionstiden. Undersökningens viktigaste mål är att definiera blårävens energibehov i olika livsskeden. Ett annat mål är att definiera effektiviteten av användning av fodrets omsättbara energi (OE) hos växande blårävar. Dessa mål uppnås genom att definiera kväve- och energinivå med hjälp av smältbarhetsförsök samt mätning av andningsgaser, d v s respirometriska försök. Anläggningen som möjliggör mätningen av andningsgaser finns på försöksfarmen av Köpenhamns universitet i Danmark. De hormoner i plasma, som inverkar på foderåtgången och energibalansen, mäts för att reda upp deras viktighet och inverkningsmekanism. Denna undersökning grundar sig på ett antagande att blårävens energibehov är starkt ljus-reglerat samt att foder- och energikonsumtion samt de hormoner som reglerar ämnesomsättningen, återspeglar årstidernas växling. Dessutom antar man att mycket feta individer, som har relativt lite fettfri muskelmassa, har lägre energikonsumtion i förhållande till metabolisk vikt än vad smala individer har.
Collections
- Julkaisut [87060]