Halluppfödning av rävar
Korhonen, Hannu.t.; Kivinen, Tapani; Rekilä, Teppo; Jauhiainen, Lauri (2005)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu Jukuriin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin/julkaisuun.
Korhonen, Hannu.t.
Kivinen, Tapani
Rekilä, Teppo
Jauhiainen, Lauri
Sivut
[2]
2005
Tiivistelmä
Avsikten med undersökningen var att utreda uppfödningsmiljöns skillnader och likheter mellan traditionella skugghus och hallar. Kontrollförsöket mellan ett skugghus och en hall utfördes på MTT:s forskningsstation i Kannus. I området hade man för forskningsändamål byggt en hallbyggnad på 1200 brutto-m² med 464 burplatser. I planeringen sökte man efter nya lösningar, som tidigare inte prövats, angående gödselborttagning, ventilation samt inkommande naturljus. Man prövade nya innovationer också angående burkonstruktioner och tillförsel av dricksvatten. I försöket användes ett av de gamla rävskugghusen som kontrollobjekt. Mellanrum mellan skugghuset och hallen var ca 100 meter. Båda byggnader var fulla med rävar. Den egentliga försöksgruppen hade under avelsperioden 50 blårävar och under uppfödningsperioden 100 blårävar i båda byggnaderna. Båda grupperna utfodrades med samma foder och i båda byggnaderna gjordes samma fysikaliska observationer. I skugghuset och hallen mättes luftens temperatur och relativa fuktighet, dammighet, ljusstyrka och ammoniakhalt. Luftkvaliteten bedömdes via sinnesförnimmelser. Luftens rörelse d v s vindhastigheten mättes både inne och ute. För uteluftens temperatur och relativa fuktighet fanns en kontrollmätare på skuggsidan på väggen av en närliggande socialbyggnad. Temperatur- och fuktighetsmätningar varade två år, och mätningar av drag och ljusstyrka ett år. Hos djuren mätte man de viktigaste parametrarna, som anknyter till produktion och välmående, såsom tillväxt, foderkonsumtion, reproduktion, skinnegenskaper, uppförande, stress och hälsotillstånd. Temperaturen i ett skugghus är i praktiken samma som ute i allmänhet. Under sommarens heta dagar är skugghuset lite svalare. Hallen är på vintern en aning varmare än ett skugghus eller uteluften och på sommaren endast en aning svalare än uteluften. Temperaturskillnaderna mellan skugghuset och hallen är endast några grader i extrema situationer. Den relativa fuktigheten är i skugghuset och hallen likadan som uteluftens fuktighet. Luftens rörelse i skugghuset är mindre än ute och försvagas betydligt i hallen. Hallens luftkonditionering grundar sig på principen av naturlig ventilation, och den är känslig för vind eller bristen på vind. Luftens ingångs- och utgångsöppningar kunde inte entydigt redas upp, men man kan förmoda att luften rör sig fritt och oförutsägbart genom alla användbara öppningar enligt vindförhållanden. Därför är dammigheten större i hallen är skugghuset. Ammoniak kunde förnimmas i hallen närmast i samband med gödselborttagningen. Ljussstyrkan började öka i skugghuset ungefär en månad tidigare än i hallen. Ljusstyrkan i hallen passerade ändå ljusstyrkan i skugghuset mot slutet av april. Djuren växte bättre i hallen än i skugghuset. I skinnegenskaperna fanns ingen väsentlig skillnad mellan hall- och skugghusrävarna. I hallen använder rävarna hyllor klart mindre än i skugghuset. I hallen är rävarna också lite passivare. För andra delar kom det inte fram några skillnader i beteendet. Rävarna tycks anpassa sig väl till hallförhållanden. Hallen är i början av våren mörkare än skugghuset, varför rävarna kommer i brunst en aning senare. Reproduktionsresultatet i hallen tycks årligen variera mera än i skugghuset. Speciellt under uppfödningsperioden lämpar sig hallen väl för blårävsproduktionen. Grundmotivet för hallbyggandet var att för pälsdjursproduktionen skapa ett produktionsutrymme med tät botten, som inte förorenar grundvatten och där djurskötarens arbete sker kontrollerat i skydd från väderförhållanden. Hallen bör planeras så att skötselgångarna är tillräckligt breda för utfodrings- och gödselborttagningsfordon. Priset på en burplats är en viktig faktor i jämförelsen mellan hall och skugghus. Skugghuset är klart förmånligare, men ur miljösynpunkt gammalmodigt och känsligt för risker. Hallen borde man kunna bygga så förmånligt som möjligt. Stomm- och vattentakskonstruktioner i rävhallen i Kannus tillverkades av trä, och trävarans andel av hallens pris var endast 19 000 d v s 14,5 %. Hallbyggnaden kostade 131 000 , vilket gör 111 per nyttokvadratmeter. Priset kan anses vara mycket förmånligt. Inredning d v s burarna och dricksanläggningen kostade 39 000 , så att hela den produktionsfärdiga hallen kostade totalt 170 000 . Priset på en burplats blev sålunda 366 .
Collections
- Julkaisut [85590]