tulokset
Silmäile
Jukuri
Tervetuloa käyttämään Jukuria, Luonnonvarakeskuksen (Luke) avointa julkaisuarkistoa. Jukurissa on tiedot Luken julkaisutuotannosta. Osa julkaisuista on vapaasti ladattavissa. Luken muodostaneiden tutkimuslaitosten aikaisemmasta julkaisutuotannosta osan tiedot ovat järjestelmässä jo nyt ja kattavuus paranee jatkuvasti.
Kokoelmat
Viimeksi tallennetut
- Bättre spannmålsskördar med förfrukterJauhiainen, Lauri; Peltonen-Sainio, Pirjo; Rajala, Ari
Luke Tietokortti (Luonnonvarakeskus, 2026)Förfruktseffekterna i växtföljder har traditionellt studerats genom fältförsök. Dessa är tidskrävande och möjliggör ofta endast ett begränsat antal grödor att undersöka. Under de senaste åren har forskningsmetoderna utvecklats och blivit mer mångsidiga, vilket gör det möjligt att mer effektivt svara på behovet av diversifierad odling och på genomförandet av stödreformer på gårdsnivå. Metoderna bygger på data från satellitbilder, som möjliggör analys av ett brett urval av grödor. Dessutom gör de det möjligt att identifiera orsakerna till variationen i förfruktseffekter. - Spannmålens förfrukter i Egentliga FinlandJauhiainen, Lauri; Peltonen-Sainio, Pirjo; Rajala, Ari
Luke Tietokortti (Luonnonvarakeskus, 2026)Villkoren för ekologisk odling kräver en mångsidig växtföljd, medan det inom den konventionella produktionen tidigare har varit möjligt att odla samma gröda på ett visst åkerskifte i upp till ett tiotal år. Numera kräver stödvillkoren en växtföljd. Livsmedelsverkets skiftesdata hjälper till att synliggöra vilka förfrukter odlare föredrar för olika grödor och hur dessa varierar, till exempel mellan regioner, samt beroende på åkerskiftets jordart och areal. Dessutom kan tidsmässiga förändringar i markanvändningen observeras. - Esikasveilla parempia viljasatojaJauhiainen, Lauri; Peltonen-Sainio, Pirjo; Rajala, Ari
Luke Tietokortti (Luonnonvarakeskus, 2026)Viljelykiertojen esikasvihyötyjä tutkitaan perinteisesti kenttäkokein. Ne ovat aikaa vieviä ja mahdollistavat usein vain rajallisen määrän tutkittavia viljelykasveja. Tutkimusmenetelmät ovat viime vuosina monipuolistuneet, ja niillä voidaan nyt aiempaa tehokkaammin vastata viljelyn monipuolistamiseen sekä tukiuudistuksen käytäntöönpanoon tiloilla. Ne perustuvat satelliittikuvista saatuihin tietoihin, jotka mahdollistavat laajan kasvilajivalikoiman tutkimisen. Lisäksi ne mahdollistavat esikasvivaikutuksen vaihtelun syiden tunnistamisen. Koska satelliittikuvien avulla on mahdollista tarkastella viljelijöiden peltoja, saadut tulokset ovat yleistettävissä todellisiin tuotantotilanteisiin ja ne auttavat huomioimaan viljelykiertojen merkityksen tuotantokyvyltään erilaisilla peltolohkoilla. - Viljojen esikasvit Varsinais-SuomessaJauhiainen, Lauri; Peltonen-Sainio, Pirjo; Rajala, Ari
Luke Tietokortti (Luonnonvarakeskus, 2026)Luomuviljelyn ehdot edellyttävät monimuotoista viljelyä, kun taas tavanomaisessa tuotannossa on aiemmin ollut mahdollista viljellä samaa kasvia tietyllä peltolohkolla toistakymmentäkin vuotta. Nyt tukiehdot edellyttävät kasvinvuorotusta. Ruokaviraston lohkoaineisto auttaa paljastamaan, mitä esikasveja viljelijät suosivat eri viljelykasveille ja miten ne vaihtelevat esimerkiksi alueesta toiseen sekä peltolohkon maalajin ja pinta-alan mukaan. Lisäksi voidaan havaita pellonkäytössä tapahtuneita ajallisia muutoksia. - Anthropogenic Infrastructures Shape Brown Bear Movements in Human-Modified LandscapesGarcía-Sánchez, Pino; Penteriani, Vincenzo; Delgado, María del Mar; Falcinelli, Daniele; Fedorca, Ancuta; Gentle, Louise K.; Kojola, Ilpo; Heikkinen, Samuli; Find'o, Slavomír; Skuban, Michaela; Fedorca, Mihai; Ionescu, Ovidiu; Ionescu, Georgeta; Jurj, Ramon; Popa, Marius; Ordiz, Andrés; Swenson, Jon E.; Uzal, Antonio
Ecology and evolution : 3 (Wiley-Blackwell, 2026)In Europe, large carnivore populations have faced a history of persecution and habitat alteration, varying in magnitude across their distribution. Individual animals have developed diverse adaptations to these anthropogenic activities, in most cases to avoid them but in some cases to exploit novel resources in the human-modified environments they inhabit. Here, we used long-term GPS-telemetry data from 108 brown bears Ursus arctos collared across three European countries – Finland, Slovakia and Romania—to assess whether the behavioural movement patterns of brown bears are consistent across their range or vary regionally in response to local environmental and anthropogenic influences. We calculated speed, movement direction and daily displacement, and used mixed-effects models to analyse whether human infrastructure affected brown bear movement behaviour across the study areas. To examine whether the impact of these features varied by study area, and to capture contextual differences that may have affected the movement patterns of bears, we included interactions between environmental predictors and area in the regression models. Our results showed that Finnish bears exhibited consistently higher movement speeds and longer daily displacements than Slovak and Romanian bears, regardless of the proximity to roads, railways, or human settlements. In addition, in proximity to transport infrastructures, Finnish and Slovak bears increased speed, directionality and distance travelled whereas Romanian bears showed the opposite pattern. Conversely, near human settlements, Romanian bears showed higher speeds and less tortuous movements, whereas Finnish and Slovak bears reduced their speed and daily displacements. These contrasting responses suggest that bear movements in multi-use, human-modified landscapes are shaped by complex interactions between animal needs and local environmental conditions.
