METLA SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET PROVER FRÄN MILJÖN I EGEN BANK Inom forskningomrädet pägär ett flertal forskningspro jekt; som är speciellt planerade för omrädets särdrag: • Förnyelse av höglänt skog • Effekt av hyggesbränning och markbearbetning vid skogsförnyelse • Underväxtens utveckling efter avverkning • Inverkan av höjden pä temperatur- och snöförhällan den • Skogens ätergäng tili naturtillständ efter svedjebruk och skogsbruksätgärder • Försök i naturskogar (urskogar) SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET Skogsforskningsinstitutet har koncentrerat uppbevaring en av forskningsproverna tili ett lager som är unikt även internationellt sett, den sk miljöprovsbanken i Paljakka. Med fem ars intervaller insamlar Metla prover av olika mossor i Finland som ett led i uppföljningen av deposi tionen av tungmetaller i Europa. Proverna torkas och för behandlas. En del av proverna finmals för kemiska analy ser medan en del sparas för framtida behov. Därför är det möjligt att efter tex 50 är studera förändringar i miljön frän vara dagar framät, kanske med nya metoder. I prov banken framställs och uppbevaras ocksä torr mossmassa, sk referensmossa. Med hjälp av den kan man kontrollera kvaliteten pä de laboratorier som deltar i uppföljningen av tungmetaller. I provbankens lagerutrymmen uppbeva ras ocksä prover pä skogsförna som insamlats under tio tals är och som nu utgör ett värdefullt referensmaterial för dagens forskning. Skogsforskningsinstitutet (Metla) är en statlig forsknings institution som är underställd jord- och skogsbruksmi nisteriet. Metlas verksamhet bedrivs vid Helsingfors och Vanda forskningscentraler samt vid ätta forskningsstatio ner, som är belägna pä olika häll i värt land. För att trygga den längsiktiga forskningens kontinuitet förfogar Metla över omkring 150 000 hektar forskningsskogar. Närmare 70 000 hektar av dessa skogar är naturskyddsomräden och 4 600 hektar är reserverade för utbildningsändamäl. PALJAKKA FÖRSÖKSOMRÄDEN OCH MILJÖPROVBANK KOM, SE OCH UPPLEV Forskningomrädet är känt för de fina bärmarkerna; tack vare allemansrätten kan man fritt röra sig här. Vid exkur sionsobjekten kan man bekanta sig med naturen och Metlas verksamhet. Omrädet lämpar sig väl för bäde fä gelskädare, insektsamlare och fotografer. I anslutning tili miljöprovbanken finns en permanent utställning om skogsforksningen. Det upplysta "förstasnöskidspäret" är populärt om hös tarna. För skidentusiasten erbjuder ocksä vären utomor dentliga tillfällen tili länga dagturer i klart väder pä bä rande skare. FÄTFÖRSÖKSVERKSAMHET Forskningsomrädets skogar far sin specialkaraktär genom att utgöra bas för för forskningen, skötseln av skogarna och naturen bereder förutsättningar för en omfattande fält försöksverksamhet. I de högläntaste omrädena päträffas typiska drag av fjällkrönsskog som karaktäriseras av gle sa granbeständ med snöbrottskador och gläntor med björk och kraftiga krustätelbeständ. Jordarterna i omrädet är fin korniga och jordmänen bördig vilket medför att den läga värmesumman är den viktigaste tillväxtbegränsande fak torn för skogen. I de här bistra förhällandena är det lättare för forskningen att isolera faktorer som är avgörande för skogsnaturen och beständsskötseln än under mera gynn samma betingelser. TILLÄGGSUPPGIFTER METLA Paljakka försöksomräden, miljöprovbank 89140 Kotila Tfn. (08) 755 213, fax (08) 755 219 www.metla.fi/mu/paljakka Muhos forskningsstation Kirkkosaarentie 7, 91500 Muhos Tfn. (08) 531 2200, fax (08) 531 2211 www.metla.fi/mu Utgivare: Metla/MU/1055/Irene Murtovaara/01.2000 Pärmfoto: Erkki Oksanen Alprint Kajaani, 2000 Höstdag i Paljakka Utsikt från skogsfjällen på våren PALJAKKA FÖRSÖKSOMRÄDEN Paljakka forskningsomräde ligger mitt bland Kajanalands skogsfjäll i kommunerna Puolanka ooh Hyrynsalmi. Om rädet grundades är 1961. Höjden över havet är 200 m i omrädets västra del och 375 i dess högsta punkt, toppen pä höjden Mustakumpu. Paljakka förblev länge en ursprunglig vildmark (sk "erä mark") som endast jägare och fiskare besökte, men dä svedjebruket spred sig hit under 1500-talet inleddes en effektivare och mera omfattande markanvändning. Pä forskningsomrädet finns ca 200 ha marker som bär prägel av svedjekulturen som upphörde i slutet av 1800- talet. Där är huvudträdslaget fortfarande björk som oftast utgjorde det dominerande pionjärträdslaget pä övergiv na svedjemarker. De (hittills) sista svedjorna brändes pä 1870-talet. Träden i Paljakka dignar under tusentals kilo snö i kronorna Utnyttjandet av forskningsomrädets virkestillgängar inleddes i början av 1900-talet men virkesuttaget har vä rit blygsamt, varför omrädet ändä har bevarat sin vild marksprägel väl. Forskningsomrädets totalareal uppgär till 1 324 ha, varav omkring hälften är i normalt silvikulturellt bruk. Av resten är ca 30 % skog som skyddats av lanskapsvär dande eller andra skäl samt höglänt skog. De resterande nästan 20 % utgörs av försöksbeständ och provytor. Den dominerande skogstypen är granskog pä frisk momark. Torvmarksarealen pä omrädet uppgär tili endast 6 %. Strax norr om forskningsomrädet ligger Paljakka na turpark, som förvaltas av Forststyrelsen. NATURFÖRHÄLLANDEN Paljakkaomrädets skogsfjäll ligger i en skifferzon som gär i nord-sydlig riktning genom Kajanaland. Den vikti gaste mineralen i berggrunden är svärvittrad kvartsit. Omrädet frilades frän inlandsisen för omkring 9000 är sedan, dä havsytan läg närmare 190 m högre än i dag. Kronen pä skogsfjällen höjde sig redan dä över Öster sjöns högsta kustlinje. Paljakkas höga skogsfjäll präglas av korta, svala som rar och snörika, länga men relativt milda vintrar. Ett ty piskt särdrag är temperaturgradienten mellan fjälltoppar och dalar under frostperioden; dä det kan vara upp tili 10° C varmare pä fjällkrönet än i dalen, sk inversion. I skogen ligger snön ofta kvar ända tili midsommar. Det längvariga snötäcket och den läga värmesumman tillsam mans med det relativt näringsrika substratet skapar goda förutsättningar för speciellt mossor. Snön som under vin tern packar sig i sk upplegor i trädkronorna och som sam manlagt kan väga flera tusen kilogram förosrsakar stora skador pä beständen nastan ärligen. Vid sidan av Lapp land är Paljakka det snörikaste omrädet i Finland.