Pälsdjurens fettleversyndrom behandlades vid seminarium i Kannus
Koskinen, Nita (2006)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu Jukuriin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin/julkaisuun.
Koskinen, Nita
Julkaisusarja
Finsk pälstidskriftTurkistalous
Volyymi
78
Numero
5/2006
Sivut
11-12
2006
Tiivistelmä
Forskningsstationen för pälsdjursskötsel vid MTT i Kannus arrangerade i juni ett seminarium där fettleversyndromet hos pälsdjur, dess uppkomst och följder för ämnesomsättningen diskuterades. Trots att det var just före midsommaren och bråda tider deltog ca 60 "fettleverns vänner", som seminariets ordförande FD Teppo Rekilä uttryckte saken. Seminariet hade lyckats locka kända internationella experter som föredragshållare: professor, FD Kirsti Rouvinen-Watt från lantbruksuniversitetet i Nova Scotia i Kanada samt foderexperten och rådgivaren Mikael Lassén från lantbrukets rådgivningscenter i Danmark. Vad är fettleversyndrom? MTT:s forskare, FM Nita Koskinen inledde seminariet genom att presentera en allmän översikt över fettleversyndromet och dess förekomst i Finland. Med hepatisk lipidos eller fettlever avses riklig ansamling av fett i levercellerna. En fettlever är större än en normal lever, gulaktig och skör. Dess fetthalt kan vara hög, t.o.m. över 50 %. En normal lever innehåller ca 2-4 % fett. Många faktorer kan leda till uppkomst av fettlever, bl.a. svag kemisk eller hygienisk kvalitet på fodret, hög halt av fleromättade fetter, för kraftig utfodring, för kraftig nedbantning, stress, brist på E-vitamin, brist på enskilda aminosyror (metionin, cystein), folsyra, B12-vitamin, biotin och kolin. Under de senaste sex åren har fettlever i genomsnitt diagnostiserats hos 23 % av de blårävar som undersökts. Flest fall förekommer under senhösten, då djuren är som fetast, samt under förökningsperioden som följd antingen av kraftig nedbantning eller matvägran (figur 1). Levern styr fettomsättningen och sockerbalansen Professor, FD Kirsti Rouvinen-Watt talade under rubriken "Fettlever: flaskhals i blodsocker- och kroppsfettomsättningen". Levern har bl.a. i uppgift att lagra blodsockret, producera blodsocker och triglyserider, uppta fria fettsyror i blodet samt att producera, lagra och frigöra fetter. Insulinet har en viktig reglerande roll i såväl blodsockrets som kroppsfettets omsättning. Fettlever är ett allmänt fynd vid diabetes av typ 2 och ansamling av fett i levern är också en central faktor vid insulinresistens. Vid insulinresistens rubbas leverns förmåga att avlägsna och lagra överflödigt socker i blodet. Då fett ansamlas i vävnaderna, som i muskler och lever, försvagas dessas insulinkänslighet och insulinets förmåga att sänka leverns glukosproduktion hämmas. Störningar i blodsocker- och fettomsättningen kan ge bestående skador på levern, njurarna och nervsystemet och förr eller senare därmed leda till döden. Rouvinen-Watt presenterade också intressanta resultat från kanadensiska minkförsök som visat direkta samband mellan valpresultatet och djurets kondition och blodsockerhalt under parningstiden. Honor som hade hög blodsockerhalt under parningstiden hade speciellt lågt valpresultat. För blårävens del har sambandet mellan valpresultatet och blodsocker samt fettomsättning inte ännu utretts. Fodersammansättningen och utfodringen Foderrådgivare Mikael Lassén gick detaljerat igenom fodersammansättningens och foderkvalitetens samt utfodringens inverkan på uppkomsten av fettlever hos pälsdjur. Kraftig nedbantning eller förlorad matlust påverkar djurets metabolism, speciellt fettomsättningen i levern. Vid bantning mobiliseras organismens fett via levern. Då fettomsättningen rubbas mobiliseras fettet inte utan börjar ansamlas i levern. Levern kan inte fungera normalt p.g.a. fettet, cellerna inflammeras och djuret får gulsot. P.g.a. svälten lider djuret brist på vitaminer och näringsämnen såsom essentiella aminosyror, som levercellerna behöver för att fungera normalt. Källan för de essentiella aminosyrorna, d.v.s. kvaliteten på proteinet i fodret samt dess mängd, är ytterst central för leverns normala funktion. Ett foder som innehåller rikligt med fett och litet protein kan förorsaka fettlever, liksom också ett foder som innehåller mycket kolhydrater samt nedsatt förmåga att frigöra fett från levern till blodomloppet p.g.a. t.ex. brist på kolin, inositol, protein, essentiella fettsyror, pyridoxin och pantotensyra. Ett foder som innehåller mycket fiberhaltiga kolhydrater har en positiv effekt på djurets socker- och fettomsättning. Ett fiberhaltigt foder där fett- och kolhydrathalterna är rätt balanserade förhindrar övervikt och därmed förknippade följdsjukdomar som fettlever.
Collections
- Julkaisut [85621]